Spottkörtlarna är tre par stora och flera hundra små körtlar utspridda över slemhinnan och fyller sin funktion kontinuerligt. Spottkörtlarna, eftersom vi talar om dem, fyller många uppgifter i människokroppen. Vet du vilka typer av spottkörtlar som är och vad de har för struktur? Vad är spottkörtlarna ansvariga för?
Spottkörtlarnaär de exokrina körtlarna som ansvarar för produktionen av saliv. Kroppen på var och en av oss är utrustad med tre par stora spottkörtlar som stöds av flera hundra små körtlar placerade på hela ytan av mun- och svalgslemhinnan.
Allmänt sett består spottkörteln av parenkymet och dräneringskanalerna genom vilka saliven dräneras.
Histologiskt är spottkörtlarna sammansatta av sekretoriska celler (serösa eller slemhinnor) grupperade i större enheter, s.k. lobuler. Innehållet i de enskilda enheterna går till märggångarna och flyter successivt i kanaler med ökande diameter, ända till huvudutgångskanalen som slutar i munhålan. De stora spottkörtlarna inkluderar:
- Parotidkörtlar- de största spottkörtlarna som väger cirka 30-40 g. De ligger symmetriskt på båda sidor av ansiktet. Öreskörteln består av de ytliga och djupa delarna. Gränsen mellan de två delarna är ansiktsnerven. Det ytliga lagret ligger baktill och delvis på tygmuskeln och anteriort från öronsektionen. Den djupa delen är belägen i underkäkens fossa. Spottkörtelns parenkymet är omgivet av en bindvävskapsel, som ansluter till fascia av intilliggande muskler, inklusive tygmuskeln. Spottkörteln producerar huvudsakligen seröst innehåll. Saliv rinner ner genom ett blyrör (kallat Stonon- eller Stensen-röret) in i munnens vestibul. Snöret löper framåt längs tygmuskeln, kröker sig sedan medi alt, genomborrar buckalmuskeln och slutar i nivå med den andra övre molaren. Spottkörteln producerar cirka 25% av vilande saliv och 70% av stimulerad saliv. Den yttre halspulsådern, underkäksvenen och ansiktsnerven löper genom parotidkörtelns parenkym. Det finns också lymfkörtlar och kärl i spottkörteln
- Submandibulära körtlar- jämna körtlar, belägnapå båda sidor, strax under underkanten av underkäken i den s.k submandibulära trianglar. De är blandade med en övervägande del av serösa komponenter. Saliv från denna körtel dräneras genom Wharton-kanalen, vars utlopp är beläget i botten av munnen, under tungan. De submandibulära körtlarna är ansvariga för produktionen av cirka 70 % av saliven i vila och 25 % av saliven efter stimulering, t.ex. med smaken av mat.
- Sublinguala körtlar- den minsta av de stora spottkörtlarna, de ligger vid botten av munnen på underkäken-hyoidmuskeln strax under slemhinnan. De är av blandad karaktär med en övervägande del av slemsekret. Utrustad med ett urladdningsrör (Bartolin) som rinner ut med det submandibulära körtelröret längst ner i munnen
Vilka funktioner har spottkörtlar och saliv?
Spottkörtlarnas primära funktion är att utsöndra saliv. Spottkörtlarna producerar saliv kontinuerligt. Människokroppen producerar cirka 1 liter saliv på en dag. Både en överdriven produktion av saliv, kallad dregling, och en otillräcklig mängd saliv (hyposialia) kan vara ett symptom på många sjukdomar.
Sammansättningen av vilande och stimulerad saliv (som frigörs som svar på stimuli som tugga, lukt, smak av mat, etc.) skiljer sig. 99,5 % av saliven består av vatten, resterande halva procent är oorganiska och organiska föreningar. Saliv har många funktioner, först och främst underlättar det intaget av mat, återfuktar matbitarna, tack vare vilket de blir lättare att svälja. Enzymet i saliv, salivamylas, är ansvarigt för det inledande skedet av sockersmältningen. Baktericida ämnen (lysozym, laktoferrin, sialoperoxidassystem etc.) begränsar tillväxten av bakterier i munhålan och skyddar oss mot skadliga patogener. Karbonat- och fosfatjoner fungerar som en buffert som ansvarar för att upprätthålla rätt pH i munhålan. Saliven är också rik på andra joner (inklusive kalcium och fosfater) som är ansvariga för balansen mellan demineraliserings- och remineraliseringsprocesser, som är nyckeln till kariesbildning.
Sjukdomar i spottkörtlarna
Störningar i spottkörtlarnas funktion kan vara symptom på många systemiska sjukdomar och kan också utvecklas endast i spottkörtlarnas område.
Stora körtlar påverkas oftare av patologiska processer. En av sjukdomarna i spottkörtlarna är urolithiasis. Det klassificeras som en icke-inflammatorisk sjukdom. Den består i utfällning av minerals alter i kanalerna som leder ut små och stora spottkörtlar (ibland bildas stenar i spottkörtelparenkymet). Minerals alter ackumuleras i ökande mängder skapar den så kallade spottstenar, som till en början blockerar och så småningom helt blockerar utflödet av saliv från spottkörteln. Det därPå grund av urladdningskanalens struktur och submandibulära körtels position påverkar urolithiasis oftast denna körtel. Närvaron av spottstenar manifesteras av förstoring av den sjuka spottkörteln och smärta som är särskilt allvarlig när man äter mat. Under urolithiasis inträffar ofta sekundär infektion i spottkörteln och utveckling av inflammation
Andra icke-inflammatoriska sjukdomar i spottkörtlarna är patologiska tillstånd som beror på onormal hormonbalans, metabolismstörningar eller störningar i det autonoma systemet. De kännetecknas av störningar i salivkörtlarnas sekretion och funktion. Ofta är det förstoring av spottkörtlarna och deras ömhet, störning av sekretionen (överdriven eller otillräcklig produktion av saliv).
Sjögrens syndrom en sjukdom från gruppen autoimmuna sjukdomar. Etiologin har inte förståtts helt. Kärnan i sjukdomen är bildandet av lymfocytiska infiltrat i parenkymet i spott- och tårkörtlarna. Detta leder till ett gradvis försvinnande av körtlarnas sekretoriska aktivitet. Sjukdomen kan involvera primära spottkörtlar eller uppträda sekundär vid andra systemiska sjukdomar, t.ex. reumatoid artrit (RA), systemisk lupus erythematosus, etc. Den utvecklas långsamt och oftare hos kvinnor än hos män. Huvudsymptomet är muntorrhet (xerostomi), dessutom kan det finnas torrhet i bindhinnan. Patienter klagar över "sandkänsla under ögonlocken". Allmänna symtom som sjukdomskänsla, muskel- och ledsmärtor och lätt trötthet är ofta förknippade med.
Förutom de ovan nämnda icke-inflammatoriska sjukdomarna kan tillstånd förknippade med en inflammatorisk reaktion utvecklas i spottkörtlarna. Olika faktorer kan vara ansvariga för dem, men de vanligaste är bakteriella eller virusinfektioner (t.ex. påssjukevirus). Bakteriell infektion uppstår ofta i samband med spottstenar. Inflammation i spottkörtlarna kan delas in i t.ex. på: 1. Primär inflammation börjar i spottkörtlarna. 2. Sekundär, åtföljande andra sjukdomar. En separat grupp av sjukdomar i spottkörtlarna är neoplasmer i spottkörtlarna. Både benigna och maligna neoplasmer finns i spottkörtlarnas vävnader. Den neoplastiska processen påverkar oftare de stora spottkörtlarna. Neoplasmerna associerade med spottkörtlarna inkluderar bl.a adenom multiforme (tumörmixtus), muco-epiderm alt karcinom, adenocystiskt karcinom (så kallat oblat).