VERIFIERAD INNEHÅLLFörfattare: Karolina Karabin, MD, PhD, molekylärbiolog, laboratoriediagnotiker, kost- och livsstilskonsult

Migrän är en kronisk sjukdom som yttrar sig främst genom återkommande, svår huvudvärk. Även om orsakerna till migrän inte har fastställts tydligt, har det noterats att olika livsstilsfaktorer som stress, träning och kost kan utlösa migränhuvudvärk. Av denna anledning är det också värt att stödja farmakoterapi med icke-farmakologiska metoder, inklusive livsstilsförändringar, där ett besök hos en dietist eller näringsspecialist kan vara till hjälp.

Migrän är en kronisk sjukdom som kännetecknas av paroxysmal huvudvärk. Hos 30 % av patienterna, den s.k aura, det vill säga symtom som föregår en huvudvärk, såsom synstörningar, ljuskänslighet, ljud och lukt, illamående och kräkningar. Närvaron eller frånvaron av en aura är ett viktigt kriterium för klassificeringen av migrän:

  • migrän utan aura
  • migrän med aura

Ungefär 12 % av världens befolkning lider av migrän, och det diagnostiseras oftare hos kvinnor än hos män. Toppen i incidensen av migrän är mellan 35 och 39 år.

Vilka är orsakerna till migrän?

Den exakta orsaken och mekanismen för utveckling av migrän är fortfarande ett mysterium. Med största sannolikhet är migrän en manifestation av en medfödd tendens att överreagera på olika stimuli, vilket kan bero på ett antal intrakraniella och extrakraniella neuronala störningar.

Den ärftliga grunden spelar också en roll, eftersom det har dokumenterats att risken för migrän hos anhöriga till patienter är 3 gånger högre än hos anhöriga till friska människor

Olika miljöfaktorer har visat sig utlösa migränattacker, och några av de bäst beskrivna är de som är relaterade till livsstil.

En retrospektiv studie från 2007 av Kelman et al. visade att 76 % av patienterna kan identifiera faktorer som utlöser migränhuvudvärk.

De vanligaste triggerna är:

  • stress (80 %),
  • hormonella förändringar hos kvinnor (65 %),
  • hoppar över en måltid (57 %),
  • väderomslag (53 %),
  • sömnbrist (50 %),
  • intensiva dofter (40 %),
  • nacksmärta (38 %),
  • exponering förljus (38%),
  • alkoholkonsumtion, särskilt vin (38 %),
  • röker (36 %),
  • går och lägger sig sent (32 %),
  • hög temperatur (30 %),
  • mat (27 %),
  • fysisk aktivitet (22%).

Hur behandlar man migrän?

Vid behandling av migrän används främst farmakologiska medel såsom läkemedel:

  • antiinflammatorisk och smärtstillande, t.ex. ibuprofen,
  • antiemetikum, t.ex. metoklopramid,
  • lugnande medel, t.ex. diazepam,
  • specifika läkemedel mot migrän, t.ex. som påverkar de receptorer som är involverade i migränattacker,
  • hjälpmedel, t.ex. kodein.

Förutom farmakoterapi används icke-farmakologiska metoder vid behandling av migrän, vilket inkluderar att förändra patientens livsstil, inklusive sättet han eller hon matas på. Detta är särskilt viktigt för personer för vilka farmakologisk behandling är ineffektiv, t.ex. på grund av läkemedelsresistens, ineffektiv eller inte uppfyller patientens förväntningar på grund av biverkningar orsakade av läkemedel.

Migrändiet

Studier har visat att olika dieter kan vara effektiva för att minska frekvensen av migränhuvudvärk. Man tror att vissa dieter kan lindra migränförloppet genom att påverka nivåerna av signalsubstanser som serotonin, kväveoxid, adiponektin, leptin, mitokondriell funktion och sammansättningen av tarmmikrobiotan.

På senare tid har mycket uppmärksamhet ägnats åt den ketogena kosten, som på något sätt efterliknar olika former av kalorirestriktioner. Den ketogena kosten är en terapeutisk intervention som syftar till hjärnans ämnesomsättning och syftar till att öka koncentrationen av ketonkroppar i kroppen

Även om den exakta verkningsmekanismen för denna diet på migränförloppet är okänd, tror man att ketonkroppar kan vara en alternativ energikälla för vår hjärna, och därför troligtvis kringgå några av abnormiteterna i glukos metabolism och transport observerats hos personer med migrän.

Andra typer av dieter som kan lindra migränförloppet inkluderar lågkolhydratdieter eller dieter med lågt glykemiskt index. Det är dock värt att betona att det i många fall räcker att införa några regler för hälsosam kost för att effektivt minska frekvensen av attacker.

Kategori:

Neurologi