Yrkessjukdomar är sjukdomar som orsakas av hälsoskadliga faktorer som förekommer i arbetsmiljön. Sättet på vilket arbetet utförs kan också vara orsaken till en arbetssjukdom. Hur och när diagnostiseras arbetssjukdomar? Vilka förmåner är tillgängliga för en anställd som diagnostiserats med en arbetssjukdom?

Innehåll:

  1. Yrkessjukdomar - diagnos
  2. Yrkessjukdomar - arbetsgivarens skyldigheter
  3. Yrkessjukdomar - förmåner
  4. Arbetssjukdom och pensionering

Yrkessjukdomarär priset vi betalar för tekniska framsteg och civilisationens utveckling. I motsats till vad som ser ut är yrkessjukdomar inte ett problem som vi har sysslat med i hundra eller tvåhundra år.

Det första omnämnandet av en yrkessjukdom och dödsfallet den orsakade kommer från Egypten omkring 2000 f.Kr. Offret dog på grund av inandning av kiseldioxiddamm som ledde till pneumokonios.

Det finns fler liknande exempel. Tillverkning av verktyg av koppar och andra icke-järnmetaller ledde till förgiftning med dessa metaller. De skadliga effekterna av bly (bly) har också varit kända. Hippokrates har redan skrivit om det.

Under renässansen växte intresset för arbetsrelaterade sjukdomar. Ellenborgs avhandling från 1524 beskriver det kvicksilver och bly som guldgruvarbetarna föll på.

Den vetenskapliga yrkesmedicinens fader anses vara Bernardino Ramazzini (1633-1714), en italiensk läkare som beskrev hälso- och sjukdomsriskerna förknippade med 52 yrken.

År 1906, på initiativ av professor Luigi Devoto, hölls den första internationella kongressen för arbetssjukdomar, och fyra år senare grundade professorn den första kliniken för arbetssjukdomar i medicinens historia. På 1920-talet kom de första listorna över yrkessjukdomar i många europeiska länder som låg till grund för att få ersättning för hälsoskador som uppstått i samband med det utförda arbetet

Yrkessjukdomar - diagnos

Diagnosen av en yrkessjukdom hos en anställd eller tidigare anställd kan ske under anställningstiden eller efter arbetets upphörande, men under förutsättning att sjukdomssymtomen dokumenteras under den period som anges i listan över yrkessjukdomar.

En anställd som råkar ut för ett olycksfall i arbetet eller insjuknar i en arbetssjukdom som anges i förteckningen över arbetssjukdomar har rätt till förmåner fr.o.m.social trygghet

Misstanke om yrkessjukdom kan anmälas av vilken läkare som helst, inklusive husläkare, som i särskild form ("remiss för undersökning i samband med misstänkt yrkessjukdom") anger sin oro och skickar den tillsammans med medicinsk dokumentation till närmaste Provincial Centre Occupational Medicine

Det kan också göras av arbetsgivaren och den anställde själv - men endast genom läkaren som tar hand om honom/henne

I varje fall, om WOMP-certifierande läkare diagnostiserar en arbetssjukdom, skickar han denna information till statens sanitära inspektör. Om han samtycker till det material som samlats in av läkarna och deras beslut utfärdar de ett administrativt beslut som bekräftar en yrkessjukdom.

Personer som drabbats av arbetssjukdomar kan räkna med hjälp i form av olika förmåner. Men bara ett erkännande av en sjukdom betyder inte att patienten har rätt till dem.

Det bestäms av ZUS-certifierande läkare som tar hänsyn till intyget om arbetssjukdom, men bestämmer i vilken utsträckning det påverkar patientens förmåga att utföra arbete

Rättsläkaren kan besluta att yrkessjukdomen inte är ett hinder för arbetet. Denna åsikt kan överklagas.

Yrkessjukdomar - arbetsgivarens skyldigheter

Om en anställd (eller tidigare anställd) får diagnosen en arbetssjukdom, är arbetsgivaren skyldig att:

  • fastställa orsakerna till en yrkessjukdom samt arten och omfattningen av risken för denna sjukdom, i samråd med den behöriga myndigheten för den statliga sanitära inspektionen
  • ta omedelbart bort de faktorer som orsakar yrkessjukdomen och vidta andra nödvändiga förebyggande åtgärder
  • säkerställa implementeringen av medicinska rekommendationer

Yrkessjukdomar - förmåner

Personer som har förlorat sin arbetsförmåga på grund av en yrkessjukdom har rätt till engångsförmåner, kortsiktiga eller långsiktiga förmåner.

Kortsiktiga förmånerär:

  • sjukpenning - om arbetsoförmågan orsakats av en arbetssjukdom betalas den från olycksfallsförsäkringen. Bidraget beviljas oberoende av försäkringsskyddstiden från och med första dagen av arbetsoförmåga på grund av yrkessjukdom. Bidraget betalas inte ut för perioder av arbetsoförmåga på grund av yrkessjukdom, för vilken den försäkrade behåller rätten till ersättning, lön, stipendium eller annan förmån under tiden för arbetsoförmåga
  • rehabiliteringsförmån -beviljas när den skadade efter sjukpenningtiden fortfarande är arbetsoförmögen men vidare behandling eller rehabilitering ger chans att återfå arbetsförmågan
  • kompensationsbidrag - för en person vars lön har sänkts till följd av bestående eller långvarig hälsonedsättning

Sjukpenning och rehabiliteringspenning från olycksfallsförsäkringen betalas ut med 100 % av lönebedömningsunderlaget. Grunden för att bedöma dessa förmåner är det belopp som ligger till grund för att bedöma avgifterna för olycksfallsförsäkringen

  • engångsersättning betalas ut till varje försäkrad person som har lidit permanent eller långvarig hälsonedsättning. En skada fastställs av en ZUS certifierad läkare eller en ZUS medicinsk kommission

Personer som förlorat sin arbetsförmåga till följd av en yrkessjukdom har även rätt att ersätta kostnader för behandling inom tandvårdsområdet och förebyggande vaccinationer samt ortopediska förnödenheter i den omfattning som anges i lagen om socialförsäkring mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

Långsiktiga förmånertill:

  • sjukpension - beviljas en försäkrad person som blir arbetsoförmögen på grund av en arbetssjukdom
  • utbildningspension - beviljas till en person som bedömts omskola sig för att han eller hon på grund av yrkessjukdom inte kan arbeta i det nuvarande yrket
  • sjukskötersketillägg - det är avsett för personer som har förklarats helt arbetsoförmögna och självständiga existens, eller har fyllt 75 år. Denna förmån beviljas på grundval av en ZUS-certifierande läkares beslut som anger fullständig arbetsoförmåga och självständig existens, och för personer som har fyllt 75 år beviljas omvårdnadstillägget av pensionsmyndigheten ex officio

Förmåner till en avliden persons familj till följd av en arbetssjukdom :

  • engångsersättning - för familjemedlemmar till den avlidne försäkrade eller pensionär som var berättigade till efterlevandepension vid dödsdagen för en person som insjuknade i en arbetssjukdom eller hade rätt till förtidspension
  • olycksfallspension - den betalas ut efter den försäkrade eller pensionären som avlidit till följd av en arbetsolycka eller en yrkessjukdom. Samma personer har rätt till pension som för personer som har rätt till efterlevandepension enligt pensionslagen
  • tillägg till efterlevandepension -är avsedd för en fullständig föräldralös

Arbetssjukdom och pensionering

Om en pensionerad person får diagnosen en arbetssjukdom kan han eller hon ansöka om arbetssjukdomspension och sedan få en pension ökad med hälften av den pensionen.

I enlighet med bestämmelserna i art. 235 (1) i lagen av den 26 juni 1974 - arbetslagstiftning, är en yrkessjukdom en sjukdom som ingår i listan över sådana sjukdomar, om det, som ett resultat av bedömningen av arbetsförhållandena, är möjligt att sluta utan tvekan eller med stor sannolikhet att det orsakats av hälsoskadliga faktorer som förekommer i arbetsmiljön eller i samband med hur arbetet utförs.

Om författarenAnna Jarosz En journalist som har varit involverad i att popularisera hälsoutbildning i över 40 år. Vinnare av många tävlingar för journalister som sysslar med medicin och hälsa. Hon fick bl.a "Golden OTIS" Trust Award i kategorin "Media and He alth", St. Kamil belönades med anledning av de sjukas världsdag, två gånger "Kristallpennan" i den nationella tävlingen för hälsofrämjande journalister, och många utmärkelser och utmärkelser i tävlingar för "Årets medicinska journalist" som anordnas av den polska föreningen för Journalister för hälsa.

Läs fler artiklar av denna författare

Kategori:

Patientkit