Kärlkirurgen rensar de sjuka kärlen - vidgar dem, tar bort förändringar (sammanväxningar, aneurysm) och vid behov sätter in s.k. kärlproteser, tack vare vilka kärlet börjar fungera ordentligt igen. Kärlkirurgi är en gren av medicinen som sysslar med diagnostik och behandling av sjukdomar relaterade till felaktig funktion av blod och lymfkärl.
Kärlkirurgbehandlar diagnos och kirurgisk behandling av sjukdomar relaterade till felaktig funktion av blod och lymfkärl.Kärlkirurgibehandlar inte kärlsjukdomar inom området neurokirurgi och hjärtkirurgi.
Innehåll:
- Kärlkirurg - vilka sjukdomar hanterar en kärlkirurg?
- Vaskulär kirurg - vilka tester gör en kärlkirurg?
- Kärlkirurgi - behandlingsmetoder som används inom kärlkirurgi
Kärlkirurg - vilka sjukdomar hanterar en kärlkirurg?
De viktigaste sjukdomarna som ligger inom en kärlkirurgs kompetens är:
- åderförkalkning (inklusive bland annat åderförkalkning i de nedre extremiteterna, halspulsåderförkalkning) och inflammatoriska sjukdomar i cirkulationssystemet
- diabetisk fotsyndrom
- lungemboli
- behandling av förträngning och ocklusion av artärer som kan leda till stroke
- aneurysm (inklusive kroniska, rupturerade, inflammatoriska bröst-, buken- och viscerala aorta)
- akuta och kroniska venösa sjukdomar (inklusive venös tromboembolism, åderbråck i de nedre extremiteterna, djup veninsufficiens)
- kroniska venösa sår
- tumörer i kärlsystemet
- Buergers sjukdom, eller trombo-obliterativ vaskulit
Vaskulär kirurg - vilka tester gör en kärlkirurg?
Patienter träffar oftast en kärlkirurg som klagar på:
- benkramper och brännande känsla
- svullnad, inkl. runt anklarna
- känsla av tyngd
Patienter som har lagt märke till spindelvener, åderbråck, klagar över frekvent stickningar, domningar eller bristande känsel i armar och ben rapporterar också. Dessa kan vara de första tecknen på ett cirkulationsproblem, särskilt om det är störtfler och fler bruna eller blå missfärgningar uppstår på huden, vilket tyder på inflammation eller sprickor i åderbråck.
Människor med kärlkirurger ser också smärta, som oftast känns bakom bröstbenet, hosta och upprepad andnöd, eftersom det kan vara ett tecken på lungemboli.
Under besöket kommer kärlkirurgen att genomföra en detaljerad intervju med patienten, granska resultaten av de tester som hittills utförts och undersöka patienten, särskilt om det finns en misstanke om en sjukdom vars symtom kan ses med blotta ögat, t ex kroniska venösa sår. Beroende på tillståndet kan kärlkirurgen hänvisa dig till specifika tester för att utesluta eller bekräfta den initiala diagnosen
De mest frekvent utförda testerna inom kärlkirurgi är Doppler-ultraljud av halspulsåder, kot, nedre och övre extremiteter, Doppler-ultraljud av venerna i de nedre och övre extremiteterna eller viscer alt Doppler-ultraljud. Dopplerundersökning är icke-invasiv och till stor hjälp vid diagnos av många sjukdomar. Det ger svar på frågan om blodflödet är korrekt - där flyter det långsammare, där flyter det snabbare eller går baklänges, vilket kan tyda på till exempel venös klaffinsufficiens. Dessutom ger dopplerultraljud en bild av kapaciteten och tvärsnittet av de undersökta artärerna och venerna och låter dig därmed upptäcka eventuell förträngning av artärerna orsakade av åderförkalkning, risk för venös tromboembolism eller andra sjukdomar i blodkärlen i mage, nacke, händer och ben. Andra studier som används inom kärlkirurgi inkluderar Datortomografi, arteriografi, angioskopi, venografi och lymfografi
Hur blir jag av med ådror?
Kärlkirurgi - behandlingsmetoder som används inom kärlkirurgi
Efter diagnos kan kärlkirurgen välja att använda icke-invasiva eller minim alt invasiva behandlingar eller, om nödvändigt, hänvisa patienten till operation. Det kvalificerar också patienter för amputation av extremiteter, t.ex. i fallet med en diabetisk fot.
De mest använda metoderna inkluderar skleroterapi (används vid behandling av kronisk venös insufficiens) eller endovaskulära metoder, som inkluderar:
- perkutan ballongangioplastik (en ballongkateter sätts in i stället för obstruktionen eller förträngningen av kärlet)
- stentimplantation (används t.ex. i iliaca, lårbens- eller halsartärer)
- stentgraftimplantation (används bland annat när en artär är skadad eller vid en arteriovenös fistel)
- aterektomi (innebär borttagning eller minskning av aterosklerotiska plack med en speciell anordning)
Om kärlsjukdomen är mycket framskriden eller livshotande kan läkaren besluta att genomgå operation (inklusive rekonstruktion och restaurering av artärer, bypass, kirurgisk behandling av lymfödem).