Akut diarré varar i upp till 14 dagar och är vanligtvis en våldsam reaktion från kroppen på invasion av bakterier, virus eller svampar, eller på förgiftning med giftiga ämnen. Men psykologiska faktorer som stress kan också orsaka akut diarré. Ta reda på vad som orsakar akut diarré och om det är farligare än kronisk diarré.
Akut diarré , oavsett vadorsakar , varar upp till 14 dagar. Under denna tid får patienten mer än 3 lösa avföringar inom 24 timmar, ibland även innehållande blod, slem eller pus. De vanligaste orsakerna till akut diarré är vanligtvis virus- eller bakterieinfektioner, en följd av dålig hygien.
Akut (plötslig) diarré: orsakar
Akut diarré på grund av infektion
Den främsta orsaken till akut diarré är underlåtenhet att följa de grundläggande reglerna för personlig hygien - oregelbunden handtvätt, äta otvättad frukt, grönsaker och dricksvatten kontaminerat med patogena bakterier. Bakterier, efter att ha kommit in i kroppen, passerar barriären i matsmältningskanalen, som är magsaft, och kommer in i tunntarmen, där de förökar sig. Bakterierna skadar sedan tarmens epitelceller, vilket minskar absorptionen av glukos och natrium. Sådan diarré är kroppens defensiva reaktion på en attack av giftiga ämnen. Genom att avföra mer avföring tar kroppen systematiskt bort skadliga gifter
- virusinfektioner - rotavirus, norovirus och adenovirus;
- bakteriella infektioner - stafylokocker, koliforma bakterier (E. coli), tyfoidfeber, salmonella och dysenteri;
- verkan av bakteriella toxiner (t.ex. stafylokock enterotoxin) och svampgifter som ibland kontaminerar maten.
- parasitinfektioner ( Giardia, Entoameba, Microsporum ) – vi smittas vanligtvis genom kontakt med en annan person eller genom matsmältningsorganen, därför är parasitiska invasioner inte vanliga i utvecklade länder.
Akut icke-infektiös diarré
- läkemedel: antibiotika, antihypertensiva läkemedel (omvandlande enzymhämmare, diuretika), icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, antidepressiva läkemedel (SSRI), läkemedel som minskar surheten i magsäcken, metformin (or alt läkemedel mot diabetes);
- matintolerans, t.ex. intoleranslaktos- eller glutenintolerans, d.v.s. celiaki;
- inflammatoriska tarmsjukdomar, t.ex. Crohns sjukdom, ulcerös kolit, akut divertikulit, irritabel tarm.