Stockholmssyndromet är en mekanism som ibland uppstår i relationen mellan offer och bödel, ibland känner en kidnappad och fängslad person positiva känslor mot sin förövare, är förstående och till och med försvarar honom. Stockholmssyndromet definieras också som patologiska samband i familjer, relationer, den sk giftig, där den skadade (dominerade) parten till varje pris försöker rättfärdiga den skadliga (dominerande) partens beteende.

Stockholmssyndrom - vad är det?

Stockholmssyndromär en försvarsreaktion, en specifik överlevnadsmekanism. Psykologi förklarar det på så sätt att en person har en så stark instinkt att rädda sitt liv att han kan anpassa sig till även de värsta förhållanden och lära sig att fungera i dem.

Stockholms syndromdrabbar i extrema termer kidnappade och fängslade människor, gisslan, krigsfångar, sexuellt utnyttjade personer, medlemmar av en sekt, men det kan också utvecklas i kärleksrelationer ( Stockholms syndrom i relation är den så kallade possessiva kärleken), och även i chef-underordnad relation (mobbing).

Den person som är den svagare parten i detta förhållande, tack vare denna mekanism, känner sig tryggare - och säkerhet är ett av de grundläggande mänskliga behoven - men också mer bekväm, eftersom han inte behöver slåss eller konfrontera en gift partner.

Stockholmssyndromär en reaktion på svår stress och kan i viss mån bli en skyddande rustning för offret.

Varför "Stockholms syndrom"?

Namnet " Stockholm syndrome " kommer från händelserna 1973, då två män rånade en bank i Stockholm. När polisen anlände tog brottslingarna gisslan: tre kvinnor och en man och höll dem i sex dagar.

Efter en tids förhandlingar kom räddarna till banken och befriade folket - med svårighet, eftersom gisslan gav intrycket att de inte ville gå fria. Senare visade det sig att underFörhören som gisslan försvarade angriparna och anklagade polisen för allt.

Efter en tid förlovade sig till och med en av gisslan med hennes tortör, och den fängslade mannen bildade en stiftelse för att samla in pengar till advokater för tjuvar. Det var då som den svenske kriminologen och psykologen som var med vid dessa evenemang, Nils Bejerot, för första gången använde termen "Stockholms syndrom".

Ett annat känt exempel på Stockholmssyndromet är fallet med Patty Hearst, barnbarn till den amerikanske förläggaren William Randolph Hearst, som kidnappades den 4 februari 1974 av Symbionesiska befrielsearmén, som bekänner sig till utopiska sociala begrepp.

Patty gick med i gruppen och deltog med henne, inkl. vid ett bankrån. Till slut skickades hon till fängelse, dömdes till sju års fängelse för att ha samarbetat med terrorister, men till slut sänktes straffet till två år.

Intressant är också fallet med Natascha Kampusch, som kidnappades av Wolfgang Priklopil när hon var 10 år och misshandlades och förödmjukades av honom under de kommande 8 åren. 2006 lyckades hon äntligen fly, men sa senare att hon ville etablera en positiv relation med sin bödel, eftersom han helt enkelt var den enda personen hon hade sett hela den här tiden.

Enligt vissa psykologer är fallet med Natascha Kampusch inte helt och hållet ett exempel på Stockholmssyndromet, om inte annat för att offret i det senare inte kan fly, dessutom var hon vid tidpunkten för Nataschas bortförande ett barn och barnen behöver helt enkelt vara släkt med någon - hon hade ingen annan.

Hur känner man igen Stockholms syndrom?

En person som misstänks för Stockholmssyndromet uppvisar flera karakteristiska symtom som utvecklas under vissa förhållanden:

  • verkar inte märka att hon blir sårad - detta kan till exempel hända i en (giftig) kärleksrelation, när en person blir lurad eller på något sätt misshandlad eller förnedrad. - även när hennes släktingar uppmärksammar henne på det, når det henne inte
  • underskattar sin skada - t.ex. en anställd som tvingats arbeta övertid går med på det, förklarar denna situation som tillfällig, ser inte att det är en klassisk mobbing
  • förklarar, rättfärdigar torteraren - "Jag förtjänade", "hade en hård dag", "svår barndom"
  • delar torterarens åsikter - ett bra exempel är sekten där medlemmar behandlar gurun som en gud, tror på hans varje ord, manipuleras
  • tar förövarens sida - t.ex. gör en fängslad person det svårt för polisen/räddarna att agera för att befria honom eller henneförhållande - den förtryckta personen försvarar sin partner när familjen till och med försöker polisanmäla honom
  • kan inte fly eller befria sig från en svår situation på något annat sätt
  • har positiva känslor för sin förövare - fru älskar sin man som slår henne
  • å andra sidan har negativa känslor för människor som försöker rädda henne

Naturligtvis är det inte så att varje person som befinner sig i en dominerad position i någon situation, med andra ord blir ett offer, kommer att utveckla Stockholmssyndromet. Vissa skulle hellre dö än att göra något mot sig själva. Det är en komplex fråga och beror på många faktorer, inklusive från en persons mentala och känslomässiga anlag, oavsett om han till exempel blev misshandlad som barn, slagen, förnedrad, etc.

Symtomen på Stockholmssyndromet utvecklas under vissa förhållanden, det vill säga:

  • det måste finnas en situation där en person märker att deras överlevnad beror på en viss person
  • är förslavad, förödmjukad, har ingen kontroll över sitt eget liv, ser inte möjligheten att ta sig ur den här situationen, t ex bryta relationen, eller i extrema fall (kidnappning, fängelse) - fly
  • märker, och överdriver till och med, några positiva egenskaper hos den dominerande personen, de kan vara små trevligheter - koka kaffe, servera en cigarett

Stockholmssyndrom - terapi

Vilka är chanserna till räddning för en person som lider av Stockholms syndrom? Förutom extrema situationer, såsom fängelse eller kidnappning, där polisingripande är nödvändigt, i de återstående fallen som beskrivs ovan, för att offret ska kunna befria sig från någons giftiga inflytande, är hjälp från anhöriga oersättlig.

Vänner och familj som tålmodigt stödjer offret utan att bli avskräckt av det faktum att de ofta stöts bort och förnekas av dem kan hjälpa henne att se genom hennes ögon någon gång. De bör ständigt försöka få det dåliga inflytandet från det giftiga förhållandet på henne och med alla möjliga medel försöka slappna av henne. Men – det är väldigt svårt, för ibland kan det vara kontraproduktivt. När allt kommer omkring försvarar offret torteraren och kan börja undvika kontakt med släktingar.

Du måste också räkna med att den dominerande personen kan använda olika, smarta knep, som utpressning: "om du lämnar mig kommer jag att ta livet av mig inför barnen".

En av metoderna för stöd från anhöriga är att ange andra, alternativa sätt att gå tillväga, eftersom offret ofta fixar sig till en lösning.

Du kan också försöka få offret attKonsultation med en rekommenderad (och informerad om omständigheterna) psykolog på grund av ett helt annat problem (eftersom han inte kommer att gå till just denna av egen fri vilja).

En person med Stockholmssyndromet som äntligen inser att han behöver hjälp kommer säkerligen att behöva stöd från inte bara anhöriga, utan också en psykolog och psykiater

Kategori:

Psykiatri