- Vem är en hematolog?
- Vilka tester beställs av hematologen?
- Vilka sjukdomar diagnostiseras av en hematolog?
- Behandlingsmetoder som används inom hematologi
En hematolog är en specialist som behandlar sjukdomar i blodet och det hematopoetiska systemet. Hematologi är studiet av blod, dess egenskaper, dess funktioner i kroppen och alla sjukdomar relaterade till blodet och det hematopoetiska systemet. Hematologi anses vara ett tvärvetenskapligt område eftersom det är nära besläktat med andra medicinområden, såsom immunologi, serologi och transfusionsmedicin.
Vem är en hematolog?
En hematologär en hematologispecialist.Hematologiär ett relativt ungt område (dess snabba utveckling ägde rum i mitten av nittonhundratalet), men extremt dynamiskt utvecklande medicinområde. Det växande intresset för det beror delvis på det växande antalet patienter med sjukdomar i blodet och det hematopoetiska systemet. Man bör komma ihåg att sjukdomar i blodet och det hematopoetiska systemet ofta kan vara en signal om andra sjukdomar, till exempel kan anemi på grund av järnbrist också indikera problem med matsmältnings- eller urinvägarna, och hyperemi kan vara det första symtomet på en njurcancer eller en tumör i det centrala nervsystemet
Vilka tester beställs av hematologen?
Hematologi baseras främst på blodanalys. Ofta, utifrån det grundläggande blodvärdet, där antalet röda blodkroppar, vita blodkroppar, hemoglobinkoncentration, mängden hematokrit och andra parametrar, t ex blodplättar, ESR eller CRP, bestäms, kan läkaren dra slutsatsen att han har att göra med järnbrist, inflammation, kronisk infektion eller autoimmuna sjukdomar
För att ställa en korrekt diagnos är det ofta nödvändigt att utföra detaljerade laboratorietester, t ex blodbiokemi (blodplasmasammansättningen analyseras, dvs nivån av kreatinin, urea, glukos, elektrolyter, bilirubin, amylas) och utstryk testas (tack vare det är möjligt att bekräfta eller utesluta bland annat virus-, bakterie- eller svampinfektioner, infektionssjukdomar, benmärgsstörningar eller hypotyreos).
Hematologen kan också remittera dig till benmärgsprov, benmärgsbiopsi eller lymfkörtelbiopsi, men även till grundläggande tester som t.ex. lungröntgen eller ultraljudsundersökning
Vilka sjukdomar diagnostiseras av en hematolog?
Personer som har utfört ett allmänt blodprov och resultaten hänvisas oftast till hematologende kom ut felaktigt. I början genomför läkaren en detaljerad intervju med patienten, frågar inte bara om tidigare sjukdomar eller eventuella familjeförhållanden, utan också om livsstilen (kost, fysisk aktivitet). Det är bäst att skriva ner alla symtom som vi har att göra med i förväg, eftersom även till synes obetydliga symtom som irritation, dåsighet, sköra naglar, håravfall eller huvudvärk kan vara viktig information för läkaren som vi lider av t.ex. en av de vanligaste sjukdomarna inom hematologiområdet, dvs anemi.
Andra sjukdomar i blodet och det hematopoietiska systemet som hematologin behandlar är:
- anemi
- hemolytisk anemi
- megaloblastisk anemi
- aplastisk anemi
- Addison-Biermer anemi et al.
- leukemier
- akut myeloid leukemi
- akut lymfatisk leukemi
- kronisk leukemi
- lymphiaki
- Hodgkin
- non-Hodgkins lymfom och andra
- multipelt myelom
- hemorragiska fläckar (kärl, blodplättar, medfödda och plasma förvärvade)
- hyperemi (inklusive polycytemi vera)
- leukopeni
- essentiell trombocytemi
- trombofili (hyperkoagulabilitet)
- granulocytopeni
- agranulocytos
- systemisk mastocytos
- myelofibros
Behandlingsmetoder som används inom hematologi
Vissa hematologiska tillstånd är relativt lätta att diagnostisera och behandla, och viktigast av allt, de utgör inte ett hot mot patientens liv. Till exempel vid anemi på grund av järnbrist bör järntillskott påbörjas och samtidigt kan hematologen beställa tid hos andra specialister, bl.a. hos gynekologen om det finns misstanke om att järnbrist beror på för kraftig mens
Å andra sidan kräver andra (t.ex. neoplastiska sjukdomar) anpassning av behandlingen till typen av sjukdom, dess stadium och patientens allmänna hälsotillstånd. När det gäller lymfom används ofta kemoterapi, monoklonal antikroppsterapi och strålbehandling. För leukemier (beroende på typ och stadium av sjukdomen, förstås), fungerar kemoterapi och benmärgstransplantation från en familj eller icke-närstående donator bra. Hematologen samarbetar i sådana fall med läkare av andra inriktningar, t.ex. onkologi, transplantologi, immunologi