Fundusundersökningen ger information inte bara om våra ögons tillstånd, utan berättar också mycket om hur hela organismen fungerar. Tidig upptäckt av förändringar i ögonbotten gör att du kan övervaka utvecklingen av sjukdomar som diabetes, åderförkalkning eller högt blodtryck.

Fundusundersökningenlåter dig diagnostisera många sjukdomar, samt övervaka förändringar i ögonbotten, som är ett resultat av utvecklingen av systemiska sjukdomar, såsom hypertoni eller diabetes. Tidig upptäckt av förändringar kan förhindra utvecklingen av svårbehandlade former av sjukdomen

De beställs av både ögonläkare och läkare från andra specialiteter (diabetologer, kardiologer, internister) för att bedöma patientens hälsotillstånd eller för att kontrollera om behandlingen är väl genomförd. Undersökningen är helt smärtfri

När ska ögonbottenundersökningen göras?

När det gäller systemiska sjukdomar är de grundläggande indikationerna för undersökning av ögonbotten alla kärlsjukdomar, dvs arteriell hypertoni, diabetes, åderförkalkning och neurologiska sjukdomar, t ex stroke, misstanke om en intraokulär tumör. Vid ögonsjukdomar är indikationerna för undersökningen defekter i synfältet (centr alt eller perifert), plötslig minskning av synskärpan och störningar i färgseendet

Dessutom är varje som ser konstiga bilder, t.ex. böjda linjer, ser föremål av olika storlekar med ena ögat mindre och större med det andra, en känsla av bristande syn på ena sidan, ser intensiva ljusblixtar eller svarta punkter. en indikation för undersökning av ögonbotten

Specialister rekommenderar också att detta test utförs vart tredje år före 40 års ålder, vartannat år mellan 40 och 50 år och en gång om året vid 50 års ålder. Om det finns en familjehistoria av glaukom bör den undersökas efter 35 års ålder, vid närsynthet över 3,5 dioptrier är det värt att undersöka ögonbotten, speciellt näthinnan, för att undersöka predisposition för näthinneavlossning

Fundusundersökning: förberedelse för undersökningen

Att utföra testet kräver ingen speciell förberedelse. För att göra ögonbotten väl synlig - vidgas pupillen med atropindroppar (de får inte användas till personer som lider av glaukom). Därför är det värt att åka dit med en medföljande person, för efter några timmar är din syn sämre, särskilt på nära håll. Du får inte heller köra bilbil. Det är bra att ha med sig solglasögon, för efter instillation av dropparna som vidgar pupillen uppstår en tillfällig känslighet för ljus. Innan ögonbotten undersöker gör ögonläkaren en intervju. Han frågar bl.a om ålder, yrke (möjlighet att lossna näthinnan under påverkan av träning), intagna mediciner, kost, tidigare sjukdomar samt kroniska och aktuella besvär. Alla som har svårt att komma ihåg namnen på de mediciner som tagits bör göra en lista över dem. Viktig information för läkaren är också vad vi lider av och om vi är allergiska mot några preparat. Patienter med glaukom ska ta med sig sk en glaukombok eller några tidigare tester, särskilt synfält, synnervsundersökning. Vid trångvinkelglaukom - kommer undersökningen att utföras utan att tappa, eftersom dessa kan orsaka en farlig ökning av intraokulärt tryck. Du bör meddela din läkare om någon i din nära familj har glaukom.

Tre sätt att undersöka ögonbotten

Efter att ha pratat med patienten och tagit intervjun, tappar läkaren ögondropparna för att vidga pupillerna. Nu får man vänta en kvart eller mer för att pupillerna ska vidgas bra. Tack vare detta kommer ögonläkaren att kunna se ett större område av ögats fundus. Undersökningen sker i ett mörkt rum. Specialisten har 3 metoder till sitt förfogande.

  • Hon undersöker oftast ögonbotten med ett ögonspekulum - ett oftalmoskop. Med hjälp av kameran lyser läkaren en ljusstråle in i patientens öga. Den passerar genom linsen och glaskroppen och lyser upp ögonbotten. Fundusbilden låter dig bedöma tillståndet för näthinnan, blodkärlen och den optiska disken. Testet gör det också möjligt att diagnostisera makulära sjukdomar (AMD) och uveala sjukdomar. Läkaren kan också se förändringar som tyder på ateroskleros, diabetes och högt blodtryck.
  • Ögats ögonbotten kan också undersökas med indirekt oftalmoskopi med en fokuseringslins med hög effekt. Läkaren riktar ljuset mot pupillen och observerar på ett visst avstånd en inverterad och förstorad bild av ögonbotten (förstoringen beror på linsens kraft), som skapas i linsens plan som hålls framför patientens öga.
  • Den senaste enheten för bedömning av ögonbottentillståndet är den icke-mydriatiska ögonbottenkameran. Denna metod kräver inte pupillvidgning hos de flesta patienter. På basis av en högupplöst färgbild av ögonbotten kan ögonläkaren diagnostisera många sjukdomar. Villkoret för testet är en pupillbredd på minst 2,5 mm. Observera också att ögonbottenbilden visar en del av den centrala delen av näthinnan, utan omkrets av näthinnan eller glaskroppen. Därför används de främst för forskningscreening.
Viktig

Från de vaskulära förändringarna vid ögonbotten kan man också sluta sig till tillståndet för njurar, hjärna och hjärtkärl.

Angiografi - undersökning av ögonbottens blodkärl

Ibland beställer ögonläkaren kompletterande tester, som kontrasttest av ögonbottens blodkärl, d.v.s. fluoresceinangiografi. Efter att en lösning av fluoresceinnatrium administrerats i ulnarvenen, tas en serie bilder av ögonbotten med en kamera. Att tillhandahålla en kontrast möjliggör en mer exakt bedömning av cirkulationen i näthinnan. Det avslöjar patologiska förändringar, t ex neoplastiska, inflammationer, ödem, trängsel, blodproppar och hemangiom. Testet tar ungefär en timme.

Kontrast gör vissa människor illamående, så det är bättre att komma till provet på fastande mage. Det finns också risk för allergi mot den administrerade kontrasten, så tala om för din läkare om du är allergisk.

Ögonbottenundersökningen hjälper till att diagnostisera:

  • retinala sjukdomar (avlossning, retinala blödningar, makulära sjukdomar)
  • uve-sjukdom (inflammation, cancer)
  • sjukdomar i synnerven (t.ex. inflammation)
  • högt blodtryck
  • diabetes
  • åderförkalkning
  • sjukdomar i det hematopoetiska systemet (leukemi, anemi, blödningsrubbningar)
  • ökning av intrakraniellt tryck, t.ex. med en hjärntumör

"Zdrowie" varje månad

Kategori:

Forskning