Att ta läkemedel mot cancer påverkar hela kroppen. Patienter ändrar smak, blir alltför känsliga för lukter eller avsky för mat. Och ändå ska kosten vara till hjälp i kampen mot sjukdomen. Ta reda på hur en rätt kost bör se ut vid cancer. Vad kan en sjuk person äta? Se en exempelmeny.

Innehåll:

  1. Cancer Cachexi Syndrome
  2. Diet vid cancersjukdomar - näringsbehov
  3. Diet vid cancersjukdomar - hälsosamt protein
  4. Diet vid cancersjukdomar - komplexa kolhydrater
  5. Diet vid cancersjukdomar - fetter av god kvalitet
  6. Kost vid cancersjukdomar - grönsaker och frukt som en källa till antioxidanter
  7. Diet vid cancer - vad ska man dricka?
  8. Kost vid cancer - hur ofta äter du?
  9. Diet vid cancer - hur man lagar mat
  10. Diet vid neoplastiska sjukdomar - kosttillskott
  11. Dietförändringar beroende på symtomen som åtföljer sjukdomen
  12. Diet vid neoplastiska sjukdomar - exempelmeny

Diet vid neoplastiska sjukdomarspelar en viktig roll för att stödja behandlingsprocessen och förhindrar patienten från undernäring. Det är också viktigt att det stödjer immunförsvaret, förbättrar ämnesomsättningen och stöder kroppens regenerering efter strålbehandling och/eller kemoterapi. Därför bör lämplig näring införas vid tidpunkten för diagnos och modifieras i olika stadier av behandlingen.

Cancer Cachexi Syndrome

De flesta människor med cancer upplever nedsatt förmåga att äta och ta upp näringsämnen. Därför utvecklar de mycket ofta neoplastiskt kakexisyndrom, vilket manifesteras av en kraftig viktminskning, en ätstörning och en känsla av att snabbt bli mätt efter en måltid.

Cancerkakexi drabbar främst patienter som kämpar med cancer i matstrupen, bukspottkörteln, magen, tjocktarmen, lungorna, prostata och non-Hodgkins lymfom. Symtom på undernäring eller neoplastisk kakexi berör 30-85 % av patienterna och hos 5-20 % är de dödsorsaken i sjukdomens terminala stadium.

Cancerkakexidet är resultatet av en systemisk inflammatorisk reaktion som svar på förekomsten av cancerceller i kroppen. Uppkomsten av neoplastisk kakexi kan indikeras av viktminskning på 5 % eller mer under 3-6 månader

Kroppsvikten bedöms med BMI-index. Det kan dock inte vara tillförlitligt i närvaro av ödem. Därför bedöms näringsstatus bäst genom att mäta prealbumin, albumin och transferrin i blodet

Problem med matintag kan förvärras av strålning och/eller kemoterapi, vilket orsakar illamående, kräkningar och diarré.

Vissa cancerformer kan ha motsatt effekt av att gå upp i vikt. Det är ofta resultatet av den hormonbehandling som används, till exempel vid bröstcancer, äggstockscancer och livmodercancer. Vid behandling av cancer rekommenderas inte viktminskning men bör övervakas. Efter avslutad behandling och remission av sjukdomen bör viktminskning påbörjas, helst under överinseende av en specialist.

Diet vid cancersjukdomar - näringsbehov

Det finns ingen universell diet för cancer. Det måste alltid individualiseras beroende på typ och stadium av neoplasm, typ av komplikationer efter behandling, ålder, näringstillstånd hos patienten och hans matpreferenser

Den ska också ge alla viktiga ingredienser som aminosyror, fetter, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Personer med cancer kan behöva upp till 20 % mer energi och näringsämnen än friska människor.

Därför är det extremt viktigt att möta denna efterfrågan, för annars kommer kroppen att börja använda resurser från sina egna vävnader, vilket leder till neoplastisk kakexi. Näringsbehovet bör beräknas individuellt, t.ex. med hjälp av formeln för den ideala kroppsvikten.

Diet vid cancersjukdomar - hälsosamt protein

Människor som lider av cancer har ett ökat behov av protein, eftersom det är nödvändigt för att återuppbygga organ som skadats av cancer och för att regenerera vävnader efter behandling. Immunförsvaret är särskilt känsligt för proteinbrist i kosten. Tillräcklig tillförsel av protein i kosten skyddar också kroppen mot mobilisering av inre proteinresurser, till exempel från skelettmuskler. Därför är användningen av restriktiva dieter som eliminerar protein hos personer med cancer oacceptabelt.

Konsumtionen av protein i kosten för personer med cancer bör uppgå till 15-20% av energibehovet (hos friska personer är det 10-15%). Andelen vegetabiliskt protein som härrör till exempel från baljväxter till animaliskt protein bör varavara 1:1 (för friska människor är det 2:1).

Vid intolerans mot baljväxter, eliminera dem tillfälligt från kosten, särskilt vid cancer i matsmältningskanalen. Människor med cancer behöver nyttigt och bättre smältbart protein.

Välj därför magert kött (kyckling, kalkon, kalvkött), fisk och undvik starkt förädlat chark och rökt kött. Det är bäst att förbereda dem själv hemma, t.ex. kalkonbröst kryddat med dina favoritkryddor och rosta det vid låg temperatur. Ägg och magra mejeriprodukter som keso, yoghurt och kefir är också en bra källa till nyttigt protein. Men en bra källa till vegetabiliskt protein är t.ex. tofu.

Om det finns symtom på laktosintolerans (diarré, flatulens) efter att ha konsumerat mjölk, bör de uteslutas och ersättas med fermenterade produkter, eftersom de praktiskt taget inte innehåller laktos. Getmjölk är lägre i laktos och kan tolereras bättre. Laktosintolerans kan utvecklas efter behandling med cytostatika (t.ex. 5-fluorouracil) eller strålbehandling av buk- och bäckenområdet.

Diet vid cancersjukdomar - komplexa kolhydrater

Kolhydrater bör utgöra 35-50 % av energin som konsumeras av människor med cancer, och deras rekommenderade källa är fullkornsgryn, ris, bröd, grönsaker och frukt. Kom ihåg att med en fiberrik kost bör du öka vattentillgången (6-8 glas/dag).

Efter operation eller strålbehandling i buken kan stora mängder kostfibrer vara outhärdliga, vilket kan orsaka gaser och buksmärtor. I sådana fall bör du begränsa fullkorn tills matsmältningssystemet börjar fungera ordentligt.

Det är absolut nödvändigt att begränsa enkla sockerarter, som finns i kakor, kakor och barer. De har lågt näringsvärde och kan förvärra gastrointestinala symtom som flatulens och diarré

Diet vid cancersjukdomar - fetter av god kvalitet

Fetter bör stå för 30-50 % av energibehovet för en person med cancer. Den rekommenderade fettkällan är fetter av god kvalitet som oraffinerade oljor, t ex olivolja, linolja, havsfisk, frön och nötter. Du bör begränsa mycket fett kött (fläsk), slaktbiprodukter, ost och ister eftersom dessa är källor till mättade fettsyror.

Omega-3 fleromättade fettsyror, som kroppen inte kan producera själv, har en särskilt gynnsam effekt på immunförsvaret. Fleromättade fettsyror finns i linolja, nötter, fet havsfisk (makrill, sill,sardiner).

Kost vid cancersjukdomar - grönsaker och frukt som en källa till antioxidanter

Utöver det ökade energibehovet vid cancer ökar behovet av antioxidantämnen som vitamin A, vitamin C, vitamin E, zink, selen och koppar, som neutraliserar fria radikaler. De finns i färska, färgglada grönsaker och frukter, vars konsumtion bör vara minst 0,5 kg per dag.

Mörka frukter som blåbär, blåbär, mörka vindruvor, hallon är rika på antioxidanter.

Var försiktig med baljväxter, korsblommiga och lökgrönsaker hos personer med cancer. Om de följs av sjukdomskänsla bör de undvikas i kosten

Grönsaker på grund av deras höga näringsvärde bör ätas till varje måltid, helst råa. Men när du känner dig dålig efter att ha ätit råa grönsaker, introducera dem kokta, bakade i folie, ångade eller stuvade. Undvik att steka och baka vid höga temperaturer

Diet vid cancer - vad ska man dricka?

Vid cancer rekommenderas att dricka cirka 2 liter vätska om dagen, beroende på kroppsvikt. Helst i form av mineralvatten eller svaga teinfusioner

Du kan också dricka utspädd, färskpressad grönsaksjuice och fruktjuice, men kom ihåg att de innehåller mycket enkla sockerarter. Kaffe är inte förbjudet så länge det inte finns några symtom efter konsumtion. Det rekommenderas inte att konsumera alkohol.

Drycker bör drickas mellan måltiderna, inte under måltiderna, eftersom de får dig att känna dig mätt snabbare. Detta är särskilt viktigt för patienter med bristande aptit.

Kost vid cancer - hur ofta äter du?

Patienten ska äta måltider var 3-4:e timme, vilket tot alt inkluderar 4-5 måltider om dagen: 1:a frukost, 2:a frukost, lunch, afternoon tea och kvällsmat. Portionerna ska vara små men näringsrika och rika på en mängd olika livsmedel. Monotona rätter med en ingrediens bör undvikas, t.ex. att äta samma rätt flera gånger om dagen.

Diet vid cancer - hur man lagar mat

Matlagning, stuvning eller ångning är den föredragna behandlingen. Undvik stekta och kraftigt grillade rätter. Personer med cancer har ofta problem med aptiten, därför är även rätternas utseende viktigt. Rätter bör uppmuntra deras konsumtion och inte innehålla produkter som patienten inte gillar.

Du bör inte undvika ömtåliga kryddor som basilika, oregano, mejram. Istället bör det undvikasheta kryddor som chili, peppar

Om patienten inte har några problem med att äta, finns det ingen anledning att ge honom flytande eller degig mat. Denna form av näring används vanligtvis hos patienter efter operation av tumörer i mag-tarmkanalen

Om det inte är möjligt att äta mat naturligt (or alt), används enteral eller parenteral näring

Diet vid neoplastiska sjukdomar - kosttillskott

Tillägg bör endast användas i utvalda kliniska fall, när det finns malabsorption och uppenbara näringsbrister. Detta är särskilt viktigt hos patienter med gastrointestinala neoplasmer.

Därför rekommenderas inte rutinmässigt användning av kosttillskott i form av multivitaminer. Kom ihåg att deras bästa smältbara källa är frukt och grönsaker.

Orala näringstillskott (ONS) kan övervägas om patienten inte kan äta tillräckligt med mat och täcker alla näringsbehov.

Sådana preparat kan ersätta en nyttig måltid eller vara ett komplement till en måltid under dagen. Innan du använder sådana preparat bör patienten rådfråga den behandlande läkaren eller en dietist

Dietförändringar beroende på symtomen som åtföljer sjukdomen

Cancerös kakexi är orsaken till aptitrubbningar och uppkomsten av snabb mättnad efter en måltid. Dessutom påverkar kemoterapi och strålbehandling receptorer i hjärnan och mag-tarmkanalen, vilket orsakar illamående och kräkningar. Detta kan dessutom störa den sjukes aptit och matintag.

Därför kan personer som lider av neoplastiska sjukdomar uppleva olika symtom som gör det svårt att äta naturligt. Därför är en av de viktigaste delarna för att individualisera kosten hos cancerpatienter att ta hänsyn till åtföljande symtom.

Vid illamående är det värt att öka frekvensen av konsumerade måltider. Portionerna ska vara små och svala utan intensiva aromer som kan förvärra illamående. Vi rekommenderar soppor, krämer, frukt- och grönsakscocktails, sorbet, gröt

Vid diarré, rekommenderas att BRAT diet (B - bananer, R - vitt ris, A - bakade / kokta äpplen, T - vete toast). Dessutom bör vatten och elektrolyter fyllas på.

Personer med cancer kan också utveckla förstoppning. I det här fallet rekommenderas det att öka intaget av kostfiber och vätska

De visas i huvud- och halsområdena efter strålbehandlingstrålningsreaktioner på slemhinnorna, som utsätts för irriterande ämnen. I en sådan situation bör patienten undvika att konsumera sura produkter, t.ex. fruktjuicer och kryddiga sådana, t.ex. peppar.

Allmänna näringsrekommendationer för personer med cancer:

  • Ät varierade, välsmakande och estetiskt presenterade rätter
  • Lägg till en källa till nyttigt protein till varje måltid
  • Ät komplexa kolhydrater, vars källa bör vara fullkorn, grönsaker och frukter som du tål väl
  • Kom ihåg att grönsaker och frukter också är en källa till antioxidanter och kostfiber
  • Konsumera fetter av god kvalitet från fisk, oraffinerade oljor, frön och nötter
  • Ät 4-5 måltider om dagen med 3-4 timmars pauser
  • Förbered dina produkter kokta, foliebakade, ångade eller stuvade
  • Ät dina måltider vid optimal temperatur (varken för varmt eller för kallt)
  • Drick cirka 2 liter vätska om dagen, helst i form av stillastående mineralvatten

Kom ihåg att det inte finns några mirakeldieter som kan ersätta läkemedelsbehandling. Syftet med näring under cancer är att öka chanserna till bot och få den energi som krävs för att bekämpa sjukdomen.

Diet vid neoplastiska sjukdomar - exempelmeny

Menyn för patienten bör förberedas av en dietist individuellt för patientens behov, med hänsyn till patientens ålder, energibehov och näringspreferenser

Den bör också modifieras beroende på patientens aktuella hälsotillstånd. Nedan finns en exempelmeny för en 64-årig kvinna som väger 62 kg och är 175 cm lång med diagnosen bröstcancer utan tecken på undernäring.

Dag I

  • Och frukost
    • 1 paket (200 g) grani keso
    • 2 skivor surdegsrågbröd
    • 2 färska tomater
    • 3 teskedar färsk persilja
  • 2:a frukost
    • 1 paket (200 g) grekisk yoghurt
    • ¾ koppar blåbär
    • 2 paranötter
  • Lunch
    • pollockfilé (150 g)
    • 1 zucchini
    • 1 morot
    • 1 liten selleri
    • 2 teskedar olivolja
    • 3 matskedar hackad persilja
    • 1 kopp kokta korngryn

Grönsaker skurna i strimlor eller tärningar, s alta fisken och krydda med dina favoritkryddor. Tillsätt lite vatten i grytan och stuvagrönsaker täckta tills de är mjuka. Tillsätt sedan den hackade fisken och låt puttra ytterligare några minuter. Tillsätt slutligen två matskedar olivolja och persilja. Servera rätten med kokt korn

  • Afternoon tea
    • 1/3 koppar torr hirs
    • ¾ koppar blåbär
    • ½ glas kokosmjölk
    • ½ glas vatten
    • 4 valnötter

Häll kokosmjölk och vatten i en kastrull. Skölj hirsen under rinnande vatten och lägg den sedan i en kastrull med kokosmjölk och vatten. Koka tills det är mjukt, rör hela tiden så att grynen inte bränns. Kyl sedan grynen, tillsätt blåbär och hackade valnötter

  • Middag
    • 1 liten avokado
    • 2 skivor kalkonskinka
    • 1 tomat
    • 1 liten växthusgurka
    • 2 skivor surdegsrågbröd

Dag II

  • Och frukost
    • 2 hårdkokta ägg
    • 2 skivor bovetebröd
    • 2 nävar alfalfagroddar (50 g)
    • 1 liten växthusgurka
    • en tesked smör att breda på bröd
  • 2:a frukost
    • 1 banan
    • 6 pekannötter
    • ½ glas kokosmjölk

Blanda bananen med kokosmjölk och strö över hackade pekannötter

  • Lunch
    • kalvfärs (100 g)
    • 1 zucchini
    • 1 morot
    • 1 liten selleri
    • 2 teskedar olivolja
    • 3 matskedar hackad persilja
    • 1 kopp kokt bovete
    • 4 inlagda gurkor

Riv grönsaker till tjockare ränder. Krydda köttet med s alt, krydda med dina favoritkryddor och forma till köttbullar. Häll 0,5 liter vatten i en kastrull och koka grönsakerna mjuka. Tillsätt sedan köttbullarna och låt koka ytterligare några minuter tills såsen är reducerad. Tillsätt slutligen två matskedar olivolja och persilja. Servera rätten med kokt bovete och inlagd gurka

  • Afternoon tea
    • 1/3 koppar torr hirs
    • 1 ägg
    • ¾ glas hallon
    • 2 teskedar rapsolja
    • 1 matsked vetemjöl

Skölj hirsen under rinnande vatten och koka sedan tills den är mjuk. Kyl grynen och tillsätt mjöl, ägg och rapsolja. Blanda ingredienserna noggrant. Forma pannkakor på en bakplåt täckt med papper (eller aluminiumfolie) och grädda i 180°C i ca 15-20 minuter. Mixa hallon och häll överdem pannkakor.

  • Middag
    • 2 matskedar tonfisk i sås
    • 1 tesked majonnäs
    • 1 hel röd paprika
    • 1 tomat
    • 3 matskedar hackad persilja
    • 2 skivor surdegsrågbröd

Blanda tonfisk med majonnäs och persilja och smaka av med s alt. Pensla brödskivorna med pastan.

Dag III

  • Och frukost
    • 2 burkar tomater
    • 3 medelstora morötter
    • 2 sellerikvistar
    • 2 medelstor persilja
    • 1 kycklinglår utan skinn
    • 2 teskedar grekisk yoghurt
    • 3 matskedar hackad persilja
    • kryddpeppar, lagerblad, oregano

Häll benen, moroten, sellerin och persiljan med kallt vatten, tillsätt kryddpeppar och lagerblad och koka i cirka 30 minuter. Tillsätt sedan de konserverade tomaterna och oregano. Koka i ca 20 minuter. Ta ur benet ur soppan och skala köttet. Mixa soppan med en mixer tills den är slät. Tillsätt skalat kycklingkött och grekisk yoghurt. Du kan förbereda soppan dagen innan

  • 2:a frukost
    • kopp (200 g) grekisk yoghurt
    • ¾ koppar blåbär
    • 1 matsked mandel
    • 2 teskedar sesam
  • Lunch
    • lax (100 g)
    • ½ röd paprika
    • 1 zucchini
    • 1 morot
    • 2 stora ostronsvampar
    • 1 tesked olivolja
    • 1 kopp kokt brunt ris

Krydda laxen med s alt och linda in i aluminiumfolie. S alta grönsakerna och ostronsvamparna separat, häll på olivolja, strö över dina favoritörter och linda in i aluminiumfolie. Grädda grönsakerna och laxen i ugnen i 200°C i ca 20 minuter. Servera med kokt brunt ris

  • Afternoon tea
    • ¼ kopp (50 g) tapiokagranulat
    • 1 kopp blåbär
    • 1 kopp sojamjölk

Häll sojamjölken och tapiokagranulatet i en kastrull. Koka på mycket låg värme i cirka 30 minuter, rör hela tiden. Du kan tillsätta lite vatten om det behövs. Efter tillagning, lägg tapiokan i en skål och kyl. Mixa bären och häll dem över tapiokan

  • Middag
    • 2 skivor kalkonskinka
    • ½ salladsblandningsförpackning
    • 1 tesked linolja
    • 2 skivor bovetebröd
Om författarenKarolina Karabin, MD, PhD, molekylärbiolog, laboratoriediagnotiker, Cambridge Diagnostics PolskaEn biolog till yrket, specialiserad på mikrobiologi, och en laboratoriediagnotiker med över10 års erfarenhet av laboratoriearbete. Utexaminerad från College of Molecular Medicine och medlem av Polish Society of Human Genetics. Chef för forskningsanslag vid Laboratory of Molecular Diagnostics vid institutionen för hematologi, onkologi och inre sjukdomar vid Warszawas medicinska universitet. Hon försvarade titeln doktor i medicinska vetenskaper inom området medicinsk biologi vid 1:a medicinska fakulteten vid det medicinska universitetet i Warszawa. Författare till många vetenskapliga och populärvetenskapliga verk inom laboratoriediagnostik, molekylärbiologi och nutrition. Till vardags driver han som specialist inom området laboratoriediagnostik innehållsavdelningen på Cambridge Diagnostics Polska och samarbetar med ett team av nutritionister på CD Dietary Clinic. Han delar med sig av sin praktiska kunskap om diagnostik och kostterapi av sjukdomar med specialister på konferenser, utbildningar och i tidningar och webbplatser. Hon är särskilt intresserad av den moderna livsstilens inflytande på molekylära processer i kroppen.

Läs fler artiklar av denna författare

Kategori:

Dieter