Binjurekris, eller akut binjurebarksvikt, utvecklas vanligtvis hos patienter med kronisk binjurebarksvikt, inklusive de som behandlas korrekt. Det är ett livshotande tillstånd och kräver därför omedelbart medicinskt ingripande. Vilka är orsakerna och symtomen på en binjurekris? Hur behandlas sjukdomen?

Binjurekris , dvsakut binjurebarkinsufficiens , är ett tillstånd som orsakas av dekompensation, d.v.s. utarmning av binjurebarkens reservkrafter (dvs. som hittills kompenserat för den befintliga defekten), vilket resulterar i att den kroniska binjurebarksvikten förvärras. Då kan den inte producera tillräckligt med kortisol

Binjurekris: orsakar

Orsaken till binjurekris är vanligtvis oavsiktlig utsättning av steroidmediciner (främst hos äldre). Andra orsaker till binjurekris kan inkludera uttorkning (som ett resultat av massiva kräkningar eller riklig diarré), systemiska infektioner, binjuretrauma (t.ex. under operation), träning och stress. Dessa är de situationer där efterfrågan på binjurebarkhormoner ökar. Att ta läkemedel som ketokonazol, mitotan, fenytoin och rifampicin - på grund av deras negativa inverkan på produktionen och metabolismen av binjurebarkhormoner - kan också leda till binjurekris.

Akut binjurebarksvikt utvecklas vanligtvis hos patienter med kronisk binjurebarksvikt, inklusive de som behandlas på rätt sätt, men det kan också utvecklas hos personer med allvarlig systemisk sjukdom (t. Waterhouse syndrom. 'a-Friderichsen) som har haft en bilateral binjureinfarkt eller behandlas med antikoagulantia.

Hos friska människor kan binjurekris vara en konsekvens av svampdödande behandling med ketokonazol (det är en stark hämmare av binjuresteroidogenes), och kan vara det första symtomet på binjurebarksvikt (det förekommer vanligtvis hos patienter med odiagnostiserad Addisons sjukdom , dvs primärabinjurebarksvikt) eller neoplastisk sjukdom (metastaser till binjurarna).

Binjurekris: symptom

En binjurekris ger vanligtvis symtom som förutsäger möjligheten av ett sådant tillstånd. Tyvärr är de inte specifika och kan snarare tyda på magsjukdom eller influensa, såsom aptitlöshet, illamående, huvudvärk, yrsel, svaghet och allmän sjukdomskänsla. Sedan får de sällskap av andra symtom som tyder på binjurekris, dvs .:

  • illamående, kräkningar och diarré som kan leda till uttorkning
  • ökande känsla av svaghet till följd av elektrolytstörningar
  • smärta i buken, korsbenet, muskler och leder
  • feber
  • hypotoni
  • ortostatisk hypotoni (blodtrycksfall efter stående)
  • störning av medvetandet och svårigheter att etablera kontakt som kan leda till koma

Sekundär binjurekris kännetecknas dessutom av symtom på kronisk hypofysinsufficiens, såsom: ett vaxartat ansikte, inget ansiktshår hos män, torr och ljus hud, inget hår, fetma, ödem och amenorré hos kvinnor.

Viktig

Binjurekris är livshotande!

Binjurekris är ett omedelbart livshotande tillstånd eftersom det kan leda till chock, kardiovaskulär kollaps, multipel organsvikt eller sepsis. När symtom på binjurekris uppträder hos en patient bör därför ambulans tillkallas så snart som möjligt.

Binjurekris: första hjälpen och behandling

I händelse av ovanstående symtom bör ambulansläkaren eller läkaren samla in en del av patientens blod så snart som möjligt för senare tester (bestämning av kortisol- och ACTH-nivåer), och sedan administrera hydrokortison till patienten i den andra venen. Han bör göra det utan att vänta på provsvaren, eftersom det är mindre fel att ge hydrokortison i onödan än att inte ha den här typen av ingrepp. Därefter bör du komplettera bristerna på vätskor och elektrolyter (särskilt natrium) genom att administrera ett dropp, d.v.s. infusion av s altlösning och glukos. Patienten behöver sjukhusvård eftersom hydrokortisoninjektioner bör upprepas.

Bibliografi: Burska, K., Kluj P., Nowakowski M., Pre-hospital and early-hospital management in the states of plötsliga sjukdomar i endokrina körtlar, "Anestezjologia i Ratownictwo" 2011, nr 5.

Kategori:

Hälsa